tisdag 6 september 2011

fruktknivar är farliga men barn är bättre än kaffe

Barnen i skolan under en aktivitetsdag

Kom hem från skolan för en stund sen. Uppskattade verkligen min tid där idag. Jag trivs ändå väldigt bra i lärarrollen på något sätt och barnens ständiga glädje och entusiasm är otroligt energigivande. Bättre än kaffe! Nu låter jag sådär klämkäck men jag vet inte hur jag ska beskriva det på annat sätt.

Hade tre egna lektioner på rad, först en speaking class med några från 2B, och sen två pronunciation classes med två grupper från 1C. Under speaking classes så sitter vi mest ner och bara pratar och idag fick de berätta om Vietnam och vad som är typiskt vietnamesiskt. Man kommer  närmare eleverna på ett annat sätt när man bara är några få, och det var så intressant att lyssna på dem.

Kunskapsnivån hos 1C är inte lika hög, så där tränade vi mest på att uttala ord med olika svåra ljud och lekte sen en massa lekar där vi använde oss av orden. Jag hade gjort ett memory, och sen körde vi också de två klassikerna "fruktsallad" och "hänga gubbe". Jag tyckte att det var minst lika kul att leka som barnen. Varför slutar man med det när man blir äldre?
Dagens visdom: Kull slår fika med hästlängder

För att övergå till ett annat ämne så skedde det en liten olycka nu när jag kom hem som jag inte kan hålla mig från att berätta, då den är så köttig. Skulle skära en lite för omogen avokado i bitar med min nyinköpta fruktkniv, men kniven slant och öppnade upp ett stort jack i fingret. Jag var för chockad för att känna någon smärta (kände mig som den där blonde jätten i Stieg Larssons böcker). Tror att jag skymtade mitt ben där nere i jacket innan blodet började rinna ymnigt men som tur är fick jag snabbt hjälp av hotellägarinnan att tvätta och lägga om såret så nu mår fingret helt okej igen. Ingen fara på taket. Tror dock att jag skippar den där avokadon som kvällssnack och tar en mango istället. Känns tryggare

4 kommentarer:

  1. hej mitt hjärta. då försöker jag igen. det första svaret gick inte iväg. verkligen fantastiskt kul att vi kan kommunicera så här. fast vi e så långt ifrån varandra så blir det så nära när vi kan mötas med orden. härliga bilder och vad mysigt med barnen som trots allt ler och skrattar.det upplevde p-a ovh jag oxå nät vi var där. kram kram din mami

    SvaraRadera
  2. det låter som en bra idé p-a, vet du vad ett sånt program heter?

    SvaraRadera
  3. Roligt att läsa Anna. Keep it up! Säg till om du vill ha hjälp med att designa din blog. Eller det kanske du inte bryr dig om?

    Puss och kram från ett soligt SF

    SvaraRadera
  4. tack p-a! ska prova och se vilken som funkar

    SvaraRadera